Friday, February 27, 2009

Tillbaks! BellO! Köp!

Varit lite, läs mycket, upptagen på sistone så jag är mycket medveten allihop om att det har blivit väldigt få inlägg på sistone. Alltid kul att få mail från er allihop dock! :)

Så senast jag var i farten utlovade jag visst att skriva något mer utförligt om Bell Orchestre och deras helt makalösa uppföljare As Seen Through Windows så ska väl se till och hålla mitt löfte.

Att göra en helt instrumental platta kan lätt bli väldigt pretentiöst och åtminstone för mig svårt att verkligen ta till mig av det som artisten vill förmedla. Grupper som använder sång och texter förstår inte vilken lyx de har. Det är framförallt detta som jag redan med deras första skiva, Recording A Tape The Colour Of The Light, kände jag kunde komma över på ett sätt jag inte kunnat innan.



Bell Orchestre är svåra att klassificera och jag gillar inte heller att klassificera artister och grupper så jag överlåter det till folk som känner ett behov av att göra det. En sak är åtminstone säker och det är att deras musik är instrumental och bandet består för närvarande av sju personer;
Richard Reed Parry (Arcade Fire) - kontrabas, keyboard, slagverk
Sarah Neufeld (Arcade Fire) – violin
Stefan Schneider (The Luyas) - trummor, slagverk
Pietro Amato (Torngat, The Luyas) - valthorn, elektroniska ljud
Kaveh Nabatian - trumpet, melodica
Mike Feuerstack (Snailhouse) - knästålsgitarr
Colin Stetson* (The Sway Machinery) - klarinetter, valthorn, trumpet och bassaxofon
*Officiellt inte en av huvudmedlemmarna men är det mer eller mindre ändå.

Tillsammans får de till ljudlandskap som sträcker sig från östeuropeiska toner till de mest sköra toner som låter som de kommer från en isvak. Aldrig tråkigt och alltid intressant och ljuvligt att lyssna på.

Hur följer man då upp den kritikerrosade debutplattan? Lätt, man gör en ännu bättre skiva! Det är lönlöst att försöka att ingående försöka förklara hur de arbetar fram det enda makalösa ljudlandskapet efter det andra. Det måste upplevas. Men det jag kan säga är att när Sarahs violin i Icicles (första delen av Icicles/Bicycles) låter som om den vilket ögonblick som helst kan gå i tusen bitar likt en istapp som faller till marken efter att de första vårsolstrålarna gjort att den tappat greppet om hustaket är jag totalt försvarslös.

Köprekommendationen är given. Skivbolaget Arts&Crafts släpper skivan den 10:e mars och kan förbeställas här.

No comments: